Translate

Translate

Kontakta oss

Kontakta oss

Finska

Finska

Laxå kommun

Grundsärskolan

Särskolan är en egen skolform. Studier enligt särskolans kursplaner beslutas av verksamhetschef.

Gymnasiesärskolan i Sverige är fyraårig och frivillig och vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning. Det finns nio yrkesinriktade nationella program. Det finns också individuella program för elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna.

Grundsärskolan

Är en skolform som är anpassade för de elever som inte når grundskolans, respektive gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Att kunna fatta beslut om att en elev har rätt till grundsärskola eller gymnasie-särskola förutsätter ett noggrant förarbete med en utredning som resulterar i ett tydligt resultat. För den enskilde eleven är det av största vikt att rätt beslut fattas eftersom ett felaktigt beslut får många och långtgående konsekvenser. Rättssäkerhetsperspektivet är därför centralt.

Kort om vissa förutsättningar för mottagande:

Barnets bästa

Av 1 kap. 10 § skollagen följer att barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Vad som avses med utvecklingsstörning

Målgruppen för grundsärskolan är barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning Målgruppen för gymnasiesärskolan är ungdomar vars skolplikt har upphört, som påbörjar utbildningen före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Det som sägs i skollagen om personer med utvecklingsstörning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillstånd jämställs med personer med utvecklingsstörning endast om de också har en utvecklingsstörning eller en bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Utvecklingsstörning definieras som en nedsättning i intelligensförmåga konstaterad under uppväxten (före 18 års ålder) och en samtidig nedsättning i adaptiv förmåga eller beteende. Dessa två kriterier för att definiera utvecklingsstörning, intelligensförmåga och adaptiv förmåga, återfinns i flera diagnostiska klassifikationssystem.

Myndighetsutövning

Beslut om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan är myndighetsutövning mot enskild och ett särskilt ingripande beslut för den det berör. Det är viktigt att ärenden om mottagande blir ordentligt utredda, att beslut fattas på välgrundadeunderlag och att vårdnadshavarna har insyn i processen. Vårdnadshavarnas medgivande är som huvudregel en förutsättning för mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Endast i rena undantagsfall kan en elev bli mottagen utan vårdnadshavarnas medgivande

  • Klassläraren och specialpedagogen diskuterar med föräldrarna att en basutredning bör göras.
  • På EVG beslutas om det ska göras en basutredning.
  • Specialpedagogen på området ansvarar för att elevhälsan blir informerat och börjar med utredningen.
  • Basutredningen visar på en utvecklingsstörning och psykologen fastställer skriftligt diagnosen. (om ej får specialpedagogen gå tillbaka till skolans EVG)
  • En sammanfattning av basutredning och eventuella remisser skrivs av skolsköterska.
  • Psykologen informerar föräldrar om det psykologiska testresultatet och erbjuder, vid behov, samtidigt en inskrivning i särskolan.
  • Elevhälsan diskuterar utredningen och ger en person i teamet uppdraget att informera lärare och rektor på ett EVG.
  • En diskussion genomförs med lärare, föräldrar och särskolans specialpedagog, eventuellt även eleven, om vilka alternativ som finns. Vilket stöd finns och hur elevens fortsatta skolgång ska se ut.
  • Den utredande specialpedagogen, tillsammans med föräldrarna, skriver en ansökan om inskrivning till inskrivande verksamhetschef för särskolan.
  • Särskolans specialpedagog och inskrivande verksamhetschef informerar arbetslaget om eleven.
  • Ett fortbildningspaket till arbetslaget som tar emot en inkluderad eller integrerad särskoleelev planeras av rektor och specialpedagog.

    Inskrivande verksamhetschef 

Inskrivning Särskola

Skolchef
Katarina Holmsten
Tfn. 0584-47 33 83

Rektor
Mikael Johansson
0584-47 33 20

Biträdande rektor
Annemo Johansson
073-074 22 59

Kontakt
Speciallärare:
Madelene Remes
0584-47 31 35
072-201 26 65,

Pedagogisk omsorg, grundsärskolan :
072-202 47 80

Specialpedagog:
Annemo Johansson
073-074 22 59

Skoladministratör:
Catrine Cordes
0584-47 31 65

Postadress:
Laxå kommun
Särskolan
695 80 Laxå

Besöksadress
Idrottsvägen 5
695 30 Laxå

Sidansvarig: Ann-Britt Lindahl

Uppdaterad av: Ann-Britt Lindahl