Anpassad grundskola

Anpassad grundskola

Är en skolform som är anpassade för de elever som inte når grundskolans, respektive gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en intellektuell funktionsnedsättning. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Att kunna fatta beslut om att en elev har rätt till anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola förutsätter ett noggrant förarbete med en utredning som resulterar i ett tydligt resultat. För den enskilde eleven är det av största vikt att rätt beslut fattas eftersom ett felaktigt beslut får många och långtgående konsekvenser. Rättssäkerhetsperspektivet är därför centralt.

Kort om vissa förutsättningar för mottagande:

Barnets bästa

Av 1 kap. 10 § skollagen följer att barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Vad som avses med intellektuell funktionsnedsättning

Målgruppen för anpassad grundskola är barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en intellektuell funktionsnedsättning. Målgruppen för anpassad gymnasieskola är ungdomar vars skolplikt har upphört, som påbörjar utbildningen före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en intellektuell funktionsnedsättning. Det som sägs i skollagen om personer med intellektuell funktionsnedsättning gäller även dem som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillstånd jämställs med personer med intellektuell funktionsnedsättning endast om de också har en intellektuell funktionsnedsättning eller en bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Intellektuell funktionsnedsättning definieras som en nedsättning i intelligensförmåga konstaterad under uppväxten (före 18 års ålder) och en samtidig nedsättning i adaptiv förmåga eller beteende. Dessa två kriterier för att definiera F, intelligensförmåga och adaptiv förmåga, återfinns i flera diagnostiska klassifikationssystem.

Myndighetsutövning

Beslut om mottagande i anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola är myndighetsutövning mot enskild och ett särskilt ingripande beslut för den det berör. Det är viktigt att ärenden om mottagande blir ordentligt utredda, att beslut fattas på välgrundade underlag och att vårdnadshavarna har insyn i processen. Vårdnadshavarnas medgivande är som huvudregel en förutsättning för mottagande i anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola. Endast i rena undantagsfall kan en elev bli mottagen utan vårdnadshavarnas medgivande